Avsked

Begravning i går. Ett fint stilla värdigt avsked grumlades av konflikter och uppdämda känslor. Men med extra personal i kyrkan förlöpte allt ändå utan kollisioner. Eller som Magnus uttryckte det, det var iallafall ingen skottlossning i kyrkan.

Efteråt åkte vi hem till mamma för kaffe och en liten stunds samvaro. Och vi var många. Det kändes bra. Hasses dotter och Co kom självklart inte. Det är sorgligt och konstigt och onödigt, och Hasse hade nog varit ledsen över det. Och samtidigt var det skönt att de inte kom… Så dubbla, jobbiga känslor.